Nu ska vi minnas!

Vet du, man hinner inte ut förrän det är dags att gå in igen. Det var mörkt då jag vaknade, mörkt blir det när vi ska dra ut igen! Vem har bestämt att det ska vara på det viset? Visserligen har jag det där fina blinkhalsbandet jag fick av Aina, men det är kul att också kunna se det som man äter upp! Jag ska ta upp det vid nästa möte. Men jag ger mig den på att det kan ”han” inte fixa.

Idag var det ingen lapp till honom under dörren. Jag plockade upp allt som kom, men det var bara reklam för Lidl, ICA, Coop-Forum och Hemköp. Hemköp är sämst –men närmast, så dit springer jag ibland. Det blir då Matthias har glömt att köpa pitabröd eller nåt annat. Det gör jag så gärna, för då får jag bra och god springschaslön. Jag tycker att det ska vara fler korvgubbar! Å andra sidan sköter sig Matthias som tre, –så i slutänden finns det korv nånstans i alla fall.

Se nu till att alltid ha reflexer!

/Vimpa

Bores öga

God morgon! Så här kan det se ut på Skeppsbron nuförtiden. Jag hälsade inte på Schnauzern, jag förstod att det var halt dit.

/Vimpa

Lappat och klart!

Nu har det astronomiska mörkret ramlat över oss. Bara det mörkret som kommer då jorden har vänder sin axel från solen. Inget annat mörker. Mentalt och fysiskt sett är allt ok.
Men.., ”han” tappade en kamera för några veckor sedan, så nu förstår jag att en kamera består av väldigt många delar! Han är ledsen, för det var hans favvokamera.
”Vimpa, hur mycket stålar har du på ditt konto?” frågade han då för 10-14 dagar sedan.
–Inte vet jag, lagom tror jag, svarade jag.
”Vet du att en kamera förlorar ganska mycket i värde, om den är digital? Försäkringen blir nästan en minusaffär, med självrisk! Får jag låna av dig?”
–OK, sa jag …för han såg så ledsen ut.
Nu går han omkring som en äggsjuk höna och tittar under brevinkastet varje dag!
Jag tycker att om bara pengarna räcker till mat, så är det väl bra. Behöver man nåt mer?
Vassen du ser ovanför min bild, växte vid stranden till Södra sundet. Skinnmössan som jag har på mig är egentligen ett sorgligt kapitel. Det påstås att skinnet kommer från kinesiska hundar. Jo, så är det. Jag undrar om det är från de hundar man serverar på kinesiska restauranger? Han köpte mössan på torget i Kiruna långt innan jag fanns, han hajade inte då att det var hundpäls i mössan då. Det var en same som sålde mössan. Den är skitvarm, onödig att ha tycker jag. Jag har ju egna inbyggda öronlappar. Den mössan får han ha på sig.
Idag ska jag få slicka en ärtsopptallrik efter han har ätit sitt, fast det inte är torsdag.

Jag har ett halsband som blinkar rött åt alla håll. Det ska jag sätta på mig när vi går ut om ett tag!
Passa dig för spöken och pumpamannen, han ska visst komma snart.

Må bra, där du är!

/Vimpa

Nu är det nästan vinter igen

Nu sirru, har den förödande influensan lämnat lägenheten. Han har inte ens kunnat viska ”…v-i-m-p-a”, det var skönt ett tag, men sen var det trist, även för mig. Jag fick bara vara ute under de få korta sekunder som det tar att tömma kroppen på det överflödiga. Då jag dessutom kan göra det på kommando, gick det för snabbt för att vara riktigt kul. Nu är det som vanligt igen, men jag väntar dock på att svinen ska komma in och ställa till det med sin influensa igen. Då får jag väl åter ha det som sista veckan ! Jag ska verkligen inte ta nån svinspruta, bara han.

Vi hörs kanske snart, då han nästan är som vanligt nu igen…

/Vimpa

Äntligen, såg jag snälla frottétanten!

Sonja kom på ett mkt sällsynt besök. Det var kul att hon kom just nu, för jag kunde då tacka för alla fina ljusblå frottéhandukar jag fått av henne! Ett paket kom från henne för omkr ett år sedan. Det innehöll 1000 handdukar! Dom är bra att ha då vi alltid åker ut, hur vädret än är! När det regnar suger dom upp det som hamnar på mig, och det kan bli många liter det! Sonja såg förresten precis ut som hon skulle, han kände direkt igen henne! Tänk, vissa andra människor måste presentera sig med CV och allt, men man känner inte igen dom ändå, –även om de varit bästisar för trettio år sedan! Det var bra hyggligt att hon ville se ut som hon skulle. Han blir nämligen så lätt förvirrad annars, då han inte kan koppla ihop alla ”komihågen” i skallen!
Tack Sonja, för att du inte förvirrade honom! Jag vet nämligen hur han ser ut då…

/Vimpa

Nu blir det vågat och brutet!

Klicka på remsan t v som vanligt. Vad som inte är vanligt är att ”han” inte tagit en enda av dessa bilder.
Han har gjort mycket annat i dag och så ska det visst regna/snöa om en liten stund. Han säger att vi ska till Kastellgatan på middag idag. Då får vi sätta på oss vatten-, snösäkra ytterkläder. Batteriet är laddat, det är bra för då kan man ha all lampor påsatta på Ella. Jag har ett blinkande halsband. Det har schäfrarna gett mig. Mubbafamiljen är bra att ha!

Kastellgatan är lika bra, för där finns det katter.

/Vimpa

Gammskrap

Idag lämnar jag åter ett par gamla bilder på min ”remsa”, som inte är en remsa. Bilderna är enskilda, klickbara bilder. Jag börjar med då jag bodde på Mellanholmen. Den första snön kom och jag fick glädjefnatt.

Året var 2001, 27:e oktober, snart är vi där igen.

Detta är gavelmuren på Skeppsbron 21.

Tjugoettan sedd från kajen. 21:an är kåken med torn. Spegelbilden är i en regnpöl på en parkering mellan gata och hav.

Siloarna (silo i pluralis, enl Sv Aka. ordl.) Silosarna låter bättre. Än hade de inte exploderat…Det gjorde dom två år senare.
–Vad skriver jag? Detta ÄR ju en bild efter smällen, du kan se hur räddningskåren bilat hål i betongen så att ett antal ton glödande pellets kunde ramla ut för att sedan vattenbegjutas! Nu är det lugnt i rören. Snart faller dom ner i sitt eget betongstoft! Jag testade här om det gick att ta en sista ”blå-timmen-bild” av eländena. Motivet är nog inte sörjt av någon, speciellt inte av dem som bodde bakom de dryga 30 meter höga betongrören! Som du säkert sett, har jag bilder när allt smällde i luften också, ”In Real Time, -Live! (finns på denna blogg osså. -sök den 26 februari 2009…)

Nu vill jag ha mat!
Hej då, vi ses här snart igen…

/Vimpa

(Sörjer du remsan, med alla bilder visas i mindre i format, men samtidigt på en gång? Eller?)
Det kan du kommentera detta, –om du vill! Gör de

Monday Morning Blues

Jag har varit ute idag på morgonen. Han fick följa med, då jag tyckte att han borde det. Men jag fick inte springa till torget som jag brukar.
”Äsch, vi skiter i det idag, Vimpa. Vad säger du om en tur utan inblandning av människor idag?”
Ja, vad svarar man. Jag har berättat att jag sitter fastbunden vid 250kg, vad kan man välja? Vi for norröver, där nordvästen dundrar in med alla sina sekundmetrar från kyliga Älandsfjärden.
Kameran fick inte följa med, det var synd, –för då kan jag nosa på allt, utan att han lägger sig i. Han är bara en kamera då nämligen, inte Gestapo.
”Jag har redan fotat dagens bild”, sa han med en djup suck.
Jag förstår att det bara blev den, han verkar inte se så långt idag. Han ser bara kort idag. Ca en decimeter ungefär.
”Batterierna är slut i rakapparaten, Vimpa. Tur att det bara är du och jag idag!”

När vi kom hem och skulle åka med hissen från underjorden till treans knapp, kom tanten på tvåan! Hon ville hissas till tvåan med oss. Tanten på tvåan var inte alls påverkad av dagen som han var! Det är inte bara Sickan Carlsson som är ”glittrande glad”!
Det var länge sedan jag spydde ner på hennes balkong nu. Det var nästan fyra, fem år sedan eller så. Det var så jag fattade att hon bor därnere, under glipan i balkongräcket! Tanten på tvåans knapp är snäll, hon säger: ”Hej Vimpa!” Det gillar jag.

Hans– (han jag bor med) –måndagsögonvitor har nu långsamt acklimatiserat sig, snart kanske dom blir snövita om ett par dagar!

Igår åt han tre bratwurstar, dom där rågrå från Lidl. Han stekte på spisen i en stekpanna inte i mikron, som han brukar. Han stekte potatis samtidigt, i samma panna. Köksfläkten är mer än skitkass, det var jag som fick suga in det mesta av oset. När han smackat klart, trodde jag att det skulle vara en korv kvar till mig. Jag trodde det! Men…
Var glad att du är där du är!

/Vimpa

Mellan mordhot och våg.

Om du tycker att det går för fort, bli då inte den mikrob i havet som har en har en livslängd på delar av en sekund! Då kan du inte bara uppleva nuet, hela livet är då ett …nu. Bilden du ser t. v. kan då pågå under hela din livslängd! Denna mikrob hackar inte upp varandet i otaliga, onödiga delar som inte ens upplevs, –i sinnet!
Jag brukar ibland ta ett bad vid båtrampen nedanför Simhallen, speciellt när det är 25-30 grader varmt på sommaren. Det ögonblicket ger det, som visas nu på min blogg, vågor. Vågor ser väldigt olika ut, inte en enda liknar den andra. Att vara våg är att se vågad ut. Jag vågar också mycket, det är en annan sak… Jag vågar gå på kanten, betongkanten till hamnen –fem centimeter från 5 meters vattendjup! Är man inte rädd, får man inte svindel. Svindelens bästa del är julskinkan, så därför funderar jag på att få svindel.
Jag sitter ju fast i trehjulingen Ella, med ett långt koppel. Ella väger med last 250 kg. Vad Ella i sig väger vet jag inte, men när han körde över min tass för fem år sedan …går jag så långt som möjligt från Ella! Så långt bort, så att han som kör –blev mordhotad för ett år sedan! Det är sant! ”Släpper du inte hunden, så slår jag ihjäl dig!” skrek någon. En övertänt pundare trodde att jag ville bort från honom som kör, men han begrep inte att jag inte ville få ett HJUL under tassen! Pundaren sa att han hade ”slagit ihjäl sin bäste vän, så nog kunde han också slå ihjäl honom också!”, han som kör!
Han som kör, polisanmälde mordhotet …det blev ett olaga hotärende som lades ner efter en månad. Många papper och bokstäver skrev polisen i onödan!

Än lever vågorna, men det var minusgrader i natt –så de lever farligt de också!

/Vimpa

PS Bilden på vågen är inte tagen av honom som jag springer bredvid. Den är snodd på nätet. Matthias skickade den till mig.

När jag fick ta hand om lägenheten

Igår var han hos tandläkaren. Som om det skulle vara nåt märkvärdigt? ”Du Vimpa, med min nedärvda tandläkarskräck –är det märkvärdigt att jag kom dit. Det ska du veta!!! Dessutom äter tandläkare pengar av såna som jag!!!” sa han. Näru, jag tror han ljuger. Nu är remsan skitlång, så jag skriver inget mer här. Det står bokstäver på remsan också, ju.

Hare!
/Vimpa

(Som vanligt klickar du på den smala remsan t. v. –Du ser ju lite bättre när då växer sig stor, och blir till alla årens –allra längsta..!)